Varför mår jag så konstigt ?
Varför känns allt konstigt ?
Varför har jag kommit in i en sådan här konstig svacka ?
Känns för fan som om jag är ett "tomt skal"..
Jag vill gråta.. men jag kan verkligen inte..
Jag har försökt, men det går inte..
Det finns inga tårar som vill komma ut..
Är jag glad ?
Jag vet faktiskt inte..
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..
Det är så sjukt jobbigt..
Jag vet inte varför, men det känns som om en "bit" av den dära roliga, glada och framåt -Tina är borta..
Har börjat tänka på "skiten" igen..
Jag vill inte..
Jag är starkare och bättre än så..
Jag vet att jag klarar det..
Jag SKA klara det..
Jag vet, förlåt mig..
Ta inte illa upp..
Jag var bara tvungen att skriva av mig lite..
Jag menar inget illa med det..
Så ta nu inte detta på fel sätt..
Lova mig ?
några råd:
SvaraRaderaklä på dig !!
det är bara din kärlek som vill se dig utan kläder nämligen !!
rannsaka dig samvete!!
lova dig själv att vara snäll!!
lova sedan samma sak till kärleken!!
Sen kan du bara HOPPAS på att han låter dig stanna kvar...om inte... lär dig av läxan !
Ehm ursäkta mig ?! Min kärlek har stöttat mig när jag har "varit utan" kläder ! De e för fan han som är fotografen!! Ransaka mitt samvete ? Vad fan vet du om mitt samvete ?! Vadå låter mig stanna ? du vet för fan ente ens vad de handlar om (!!!) Du vågar juh för fan ente ens stå för vem du är... Och du vill att ja ska lyssna på DINA råd ?? Hahahahaha säger jag bara !
SvaraRadera